fredag 7 augusti 2009

This could be the last you'll hear from us..

..for a while! Vilket ju kan tyckas humoristiskt eftersom vi aldrig skriver anda. Vi sitter och dricker kaffe i Port Douglas (las: Marstrand) och om en halvtimme tar vi bilen pa farjan over till Jurassic Park. Fast har heter det Cape Tribulation, varlden aldsta nu levande regnskog och enda platsen i varlden dar tva world heritage-platser mots (great barrier). Dar finns ingen mobiltackning dar har vi hort.. Det blir vart hem for ett par dar. Men for framtida uppdateringar sa kan jag beratta att vi kopte en dator haromdan wow sa kanske kanske blir vi battre pa bloggen i framtiden. Jag lovar ingenting. =)
Puss pa er alla dar hemma vi saknar er massa som vanligt!


















Josephine Falls


























Man ska ha respekt for gaskok.



















Vi akte pa tur upp i bergen och hittade Wallaman Falls! 278 meter det ar Australiens langsta det!



















Varan bebis ar sa fin!!

tisdag 28 juli 2009

Majs rimmar pa..

Ja just det! Det ar precis vad det ar ocksa. Efter 9 veckors slit ar vara majssorterar dagar over. Spenderar nu dagarna mellan vattenbrynet och vattenhalet i vantan pa att satta nyckeln i laset och glida genom detta enorma fossilland med Bob dylan pa hogsta volym och krokodilerna pa bedtryggande avstand. Nu tar mina internetpengar slut.

onsdag 20 maj 2009

"well, your in for a treat"

Hej hej!

Har spenderat en heldag i solen pa den harliga stranden Airlie, en fem timmar och 25 minuters bilresa fran Rockhampton. Anledningen till att jag vet att det ar fem timmar och 25 minuter ar att vi kort den strackan 3 ganger den senaste veckan. Okej, kanske inte ar det smartaste att rusa framochtillbaka nar planboken ar latt och soppan brinner fort men jag ska snart forklara varfor. Som ni vet vi det har laget har vi kort forbi alla klassiska "turiststallen" relativt fort och det har vi gjort av tva anledningar: Forst och framst verkar jobbfronten battre ju langre upp och ju langre bort fran civilitationen som man kommer och den andra anledningen ar vadret, vilket ar tvartemot Sverige d.v.s. Norr ar varmt Soder ar kallt forutom pa Australiensiska sommaren da allt ar javligt varmt. Darfor har vi alltsa kikat in i alla smastallen och forsokt skaffa jobb kombinerat med att bli bruna. Sa tisdagen for en veckan sedan kommer vi till ett litet stalle som heter Yeppoon och ligger precis vid kusten utanfor Rockhampton eller "Rockie" som dom kallar det och satter upp en liten annons pa en anslagstavla i en liten handverkshandel. Med tanke pa att det redan sitter 24 st exakt likadana lappar dar antar vi att loppet ar kort och Yeppoon blir bara ett blixtminne i den stora Australienresan. Dagen darpa kor vi den beromda strackan pa 5 h och 25 min och landar i en "farmer" stad som heter Bowen vilket mot all formodan faktist ar ganska mysigt aven fast det ar bara bonder och akrar overallt. Vi spenderar en dag med att aka runt och snacka med alla farmare och de flesta sager att sasongen drar igang i slutet av maj. Vi lamnar vara uppgifter till massa folk och letar sedan upp en husvagnscamping att spendera natten pa. Efter en fantatiskt midda knallar Sara tillbaka till bilen for att hamta nagot och telefonen ringer.. Det visar sig vara en farmare vid namn Hans som behover hjalp att rensa upp sina citrontrad. Vid det har laget ar vi inne pa varan sista 50$ sedel och tackar ja utan igentligen forsta vad denna Hans snackar om. Dels for att han pratar med fantstiskt dialekt och dels for att den dar erbjudandet om 1000$ dansar framfor vara ogonlock och suddar ut all verkligenhetsanknytning. Sa morgonen darpa gar vi upp tidigt som tusan och kor hela vagen tillbaka till Yeppoon och efter en stek i solnedgangen sa rullar vi upp varat Spaceship pa garden. (Ajuste dert glomde jag! en timme fran Yeppoon ringer en snubbe fran Bowen och erbjuder oss jobb men bara om vi kan borja dagen efter, vilket gjorde att vi var tvungna att kora tillbaka hela strackan igen!) Iallalfall, varken jag eller Sara har jobbat sa hart i hela vara liv, vi hade traningsverk pa stallen vi inte visste det fanns muskler och blaser pa blasorna. och nu ar vi 1000$ rikare och ska snart ata en god bit mat och dricka lite rodtjut.

Dialog mellan Niclas och farmare i Bowen:

-Have you done any farmwork before boy?
-No, Not really
-Well your in for a treat.

Som vanligt lagger Sara upp bilder pa facebook! hoppas det ar var hemma och att det ar varmt och skont. Ha det tipp topp, pussar och kramar

onsdag 6 maj 2009

Det var lite det som var tanken

Okej! Nu ar vi pa sunshine coast narmare bestamt pa rainbow beach. Har far man campa i det fria modell "allemansratten" om man har ett prisvart campingtillstand som man kan skaffa hos sin narmaste park ranger. Finemumma! Vi gjorde detta och spenderade hela gardagen pa var privata lilla strand pa ca 3 mil. Hmm ganska fantastiskt faktist. Var tvungen att kora lite grovt for att kunna manovrera var 2WD pa 4WD sandvagarna men helsike va vart det var. Rainbow beach ligger mitt emot Fraiser Island sa ni med en karta eller google earth kan ju enkelt rakna ut att vi har kort ganska langt upp i landet. Det ar ungefar mitt emellan Melbourne och Cairns. Pa mandag kommer vi befinna oss i en liten stad som heter Bundaberg dar man tydligen kan jobba imon fruktplockar yrket. Sedan kommer vi forlanga varan hyra av bussen for den ar helt jakla fantastisk, Bade att kora och att sova i. Nu ska rymdskeppet koras ut i djungeln for jag och Sara ska ga pa en rain forrest tur.

Hors lite senare! pussar och kramar

lördag 2 maj 2009

kanns som resan fatt en nystart

Japp japp, dags att borja skriva igen! Vi har namligen lamnat citysmogen, lagenheten, Ben och co och har precis styrt vart spaceship genom Ganja land 180 mil pa tva dagar. Sade upp lagenheten och flyttade ut i torsdags vid tre vilket gjorde att farden startades vid 4:a fran Melbourne. Sedan korde vi i 80 mil till klockan 1 pa natten da det var dags att sova. Campingplatsen vart en McDonalds parkering vilket gav oss ca 5 timmars somn innan hela parkeringen kokade av studenter och truckers som skulle ha sitt morgonfett. sedan styrde vi upp mot Sydney for att fotta oss vid Konserthuset samt for att fa lite frulle. Vid 12 fortsatte farden mot vart mal Nimbin som ar en New age/ Hippie stad en timme fran Byron Bay. trodde det skulle ta ca 7 timmar men det tog ca 10 timmar p.g.a. Roadworks! Nu har vi iallafall sett hur en stad kan se ut om alla invanare knarkar och hur en sommarstad ser ut i regnet.

Puss och kram.

P.s. www.spaceships.tv ar varat hem de narmsta veckorna..

söndag 29 mars 2009

















Det ar sondag kvall klockan ar runt nio nar vi satter oss
framfor tvn. Hade man vart hemma nu hade det sakert gatt nan gammal deckare att vila ogonen pa. Men visst har de sondagsfilm har med. Wallander. Svenskt tal english subtitles.
Knasigaste grejen nansin.




Och att promenera pa stadens gator i lordagsnatten ar inte sakert. Det kan handa att en bil svissar forbi och siktar in ett aggpaket at ditt hall. Tur att min basta karl har riktigt stora glasogon. Klev vi just rakt in i en amerikansk high school-film??

tisdag 24 mars 2009

25 mars

Halla!

Oj! forst och framst var det sjukt langesen vi skrev natt har. Ursakta! Vart mycket att gora, fast enda inte. Vi bor for narvarande fortfarande hos fam. Waughn, d.v.s. Ben och hans systrar. Ben ar han Aussie killen vi traffade i Kambodja. Melbourne ar magiskt. Det ar langt ifran magiskt pa samma satt som en vit strand pa Phi Phi men magin ligger helt enkelt i arkitekturen, manniskorna, musiken och kulturen. Har spenderar vi dagarna med att ga, lyssna, hanga me fam. Waughn's hundar, diskutera andre's tandlakarjobb + chris kladesmarke, ga pa konstiga temafester pa uni. spela musik och soka jobb. Lagenhet letar vi inte langre efter for den 1 april flyttar vi in i en fantastisk 2:a lika centralt som att bo pa Sveavagen i Sthlm och det kommer bli fantastiskt. Veckans framtidsplanering ligger i att bo kvar i Melbourne ca 2 man till. kopa en buss, sticka uppat och hanga i Queensland tills att vadret vant.

Ska fota for en internettidning foressten, skickar lanken nar forsta bilden kommer upp..

tisdag 10 mars 2009

PS

Aussie telenummer; +61(0)421481750

måndag 9 mars 2009

Bling Bling$

Okej, Tankte skriva lite snabbt vad vi pysslat med i helgen. Forst och framst vart det en avslutnings"fest" pa var veranda i Bali med Ricky och resten av strandpojkarna med tillhorande Norskt-flick-bihang. Supertrevligt! men vid 1 tiden fick de ga pa klubb sjalva medans vi packade ihop vart pick och pack och borjade fixa oss infor annu en natt/morgon pa flygplats/flyg vilket alltid ar en munter sysselsattning. Iallafall sa landade vi pa KLIA som inte ar det man far nar man vart med en Kwai * utan Kuala Lumpor Internation Airport runt 9 tiden och drog oss in till stan for att leta reda pa nagot boende for helgen. Det visade sig att boende, mat och pilsner ar svindyrt i Malaysia, delsa for att det ar valdigt utvecklat och dels for att det ar Muslimsk som resulterar i att alkohol och annat roligt ar djavulen. Skillnaden mellan att bo skit eller lyxit ar harfin vilket gjorde att vi bodde lyxigt med fri minibar, frukost, tidning utanfor rummet och allman bling bling stjarnstatus.. ganska skont med filmkanaler och Cartoon network tyckte vi.
Nu sitter vi pa Backpackers pa kings st i Melbourne och vantar pa Andre (var aussie van) och har skaffat australienskt telenummer!

Forts. foljer.

* Thailanska for Pojkflicka, kannetecken: lite for langa lite for flortiga och lite for sota.

tisdag 3 mars 2009

Smasaker!

Tankte bara saga att jag blir gammal gubbe om en manad idag och att jag nu har dalig syn! Lamnade in mina retrobriller for att skaffa ratt glas i dom istallet for secondhand-myrorna-skit och tog samtidigt en ogonkontroll vilket visade att jag pa ett ar gatt fran -0,75 till -1,5 (suck!)

Tankte aven informera att jag och sara kopte gemensamt 37 cdskivor inom loppet av en timme for att musikbristen borjade ta kol pa oss, framfor allt Sara, jag kunde nog klarat tva veckor till.

Hej Svej

söndag 1 mars 2009

Bali forts.

Hej igen!

Kom pa att det var dags att skriva lite mera om vad vi pysslat med sista veckan. Och Sara ar lite risig i kistan och i ryggen idag sa det ar ett ypperligt tillfalla att sitta framfor datan istallet for att bada. Ryggverken ar traningsverk efter gardagens surfning, hon kom upp och var staendes men var flyende forbannad att den inte var lika latt som att sola. (Ehh dah?) Anyway.. sa far man the trainingsveark in the backshoulder when paddeling. Eftersom jag var krasslig lordag till mandag forra helgen sa bestamde vi oss pa en langtur efter mitt tillkvicknande. Vi hyrde darfor en moppe 4 dar och satte kurs vid 9 pa morgonen rakt norrut med slut destination Lovina, vilket ar princip sa lang norrut man kan komma eftersom Bali ar en o och vi inte har nagon bat. Lovina beskrivs som ett vackert och lungt omrade med lavasvart strand och fantastikt miljo enbart anpassat for kara, pensionerade och almant trakigt manniskor. Stranden var nog det skabbigaste vi sett pa resan, smutsig, liten och bara kass. Forstar dock att det klassas som lungt stalle for det var inte en sjal nagonstans. Bodde dock en natt pa ett jattemysigt hotell med nagot som bara kan klassas som utomhusbadrum a'la djungel. Lovina ar aven kant for en annan sak, namligen delfiner. Det sagt att man kan se unga delfiner i grupper om 15 och aldre i grupper om 30, vi sag inte sa manga men en hel dros sag vi. Detta var pa varan tidigaste tur hittentills namligen 6 pa morgonen. vi akte ut med en smal katamaran liknande bat med plats for 3. Sa det var bara vi och en liten kille som styrde skutan. Efter det sag vi delfiner i soluppgangen och sedan snorklade vi pa ett ganska slitet rev. Det hade dock fantastiskt manga invanare sa vi sag bl.a. en fet murana, papegojafirre och en och annan nemo liknande liten krabat. Sedan skulle vi ta kustremsen och stanna dar det verkade fint men det enda som hande var att vi fick anvandning av vara nyinkopta regnponchos vilket gjorde att resan istallet gick mot kuta beach. Tror ni vi hade trakiga skavsar pa rumporna efter 5 timmar pa moppen eller?!

Nu ska jag knalla tillbaka till rummet ch lasa ut min Lynley och kolla hur Sara mar, ikvall blir det film eller Punkspelning i Denpasar beroende pa hur hon mar och imorrn ska jag fan ner tidigt till stranden for att surfa. PS. imorrn om en vecka flyger vi till Aussie... Och jag har lagt upp bali bilder pa Facebook DS.

torsdag 19 februari 2009

En och 1/2 vecka pa Bali

Som ni alla vet har min tjej, Solves dotter och Carlings utbrytarprinsessa ett specielt forhallande till saker som kralar, flyger, bits och ar allmant javliga. Bali ar inget undantag. Vi har inforskaffat "OFF-spray'' for kroppen och rummet, vi har rokelse pa altanen och vi hade aven en buzzkilling-tennisracket-pryl for de som gor dodandet till en sport. Anda sa kommer krypen in och Sara ar ganska biten, iallafall vart hon det pa varat forra boende. For ungefar en vecka sedan ligger vi bada pa rygg i sangen och laser, tror det var tva inspektor Lynley kriminalare. Ska snart sova. Sara, manisk som hon ar ligger och spejar i taket som en Lejonhona pa jakt after en gesell, de fladdrar det till bredvid lysrorslampan i taket och eftersom jag ar langs far jag i uppdrag att forintra, enkelt ''search and destroy'', pa dom bara. staller mig upp, ser den lilla ackliga ursakten till djur ca 50 cm fran lampan, tar satts med hela handen for att mosa mellan tak och handlata och klipper till. Handen missar myggan och fortsatter ratt igenom taket det flyger ner span och damm och vi asgarvar natten igenom. Halet tacks over med en kollegieblocks A4.

Folk brukar saga att Thailand har det snallaste och trevligaste folket i varlden, jag misstycker inte MEN tycker Ballineserna ar snappet trevligare. Framfor allt sa ar allt javligt enkelt, inget tjaffs om priser inge tjaffs om dittan och dattan bara enkelhet och surf. Surfade foressten for femte gangen idag, fick mycket berom av min urhyrare/ instruktor men jag maste enda erkanna bara for att jag stod pa forsta forsoket gjorde det inte att jag blev sponsrat av Rip Curl och akte i tunnlar vid andra. Det ar knepigt men roligt, forbannat roligt.

Har bytt hotell fran myggstallet, som for overigt var hur mysigt som hellst, till ett lite frashare med pool. Yes you heard it pool. Sa nu fortiden rullar dagarna ungefar pa sahar: Kliva upp, dricka vatten, sova medans Sara morgondoppar i poolen, Sara bestaller frulle (tva toast, och kaffe, included) meckar mackorna med plastost fran 7/11, knallar ner till stranden, hanger och badar och Surfar med Ricky och fem andra Surfbalaneser, lunchar, slappar efter lunch, hanger vid poolen, sover midda, koper tva stora ol och chips, sitter pa balkongen och spelar gitarr, gar ut och ater, gar till twice, traffar nagon att hanga med, gar till Joes traffar nagontill, dricker en ol till. Sager hejda, Sover. Repeat. Forutom den har fantastiska dagsryttmen akte vi pa en liten utflykt till Ubud igar. Monkey forest lockade. Tog tva timmar att kora och da kan ni lagga pa en timme att fixa en punktering som vi fick in the middle of nowere. Kommer inte riktigt ihag vad apsorten hette men muchathe, macaques eller nan sant, riktigt javlar, snor och visar tander om man kommer for nara deras mat. Fottade dock resans basta bild sa jag ar valigt nojd.
Monkey forest ar ett naturskyddsomrade dar man studerar interaktionen mellan apor och manniskor och man knallar runt bland typ 350 olika individer. Dom beter sig och ser ut som sma hariga manniskor vilket ar sjukt kul.

Vi gjorde aven en annan utflykt pa Valentinesday. Brande ivag langst de skogskladda vagarna till Jimbaran, skulle tydligen ha varldens basta sjomat. Vi kommer fram och satter och pa ett stalle och far in en meny for at reka lite for kvallen. Svindyrt 650.000 Rp for tva d.v.s. typ 450 SEK, skarp dig sa vi och tankte, vi kan kaka pa Warung Indonesian ikvall istallet for 30.000Rp for tva.
Han vander pa klacken och kommer tillbaka med en annan meny, for ''Lokals'' som han sa, men titta, halva priset!. Det var faktist den basta sjomaten pa riktigt lange, den makalosa solnedgangen bidrog till viss del den med.

måndag 9 februari 2009

5 bilder som beskriver Laos

























Nar filtret pajjar och varlden stannar.

















Nar baten krashar och vi puttar tillbaka den i floden.
























Nar solen gar upp och man sovit pa baten.


















Nar man klampar i en grotta med spindlar och ficklampor.

söndag 8 februari 2009

OK! Vi lamnade Vang Vieng som planerat och pa 3 timmar kom vi faktist fram till Vientien eller hur det nu stavas. Staden var val ganska mysig och efter lite letande fick vi tag i ett billigt rum en kvart utanfor centrum. Dock sa visade det sig att det var nagra kloakror elelr liknande som gjorde att bade jag och Sara vaknade upp under nattens gang av att det luktar avforing. Gjorde inte sa mycket for var Laos upplevelse var over och dagen darpa krossade vi gransen till Thailand. Sedan Dess har vi hangt pa Khaosanrd. I bangkok och legat i var etagepool! det ni! och allt har varit tipptopp. Vi lyckades aven pricka in Andre och Ben vara Oussie vanner en kvall innan dom akte upp till Chang mai. Vi har vart forsta boende i Melbourne fixat x4. Vi har aven hittat den dar obskyra rock klubben vi snackade om, blev dock mera punk an rock men javligt skoj vare. Ajuste.. for cirka 5 minuter sen bokade jag tva biljetter till bali, vi aker den 10e och aker formodligen kuala lumpor-melbourne runt den 10e mars, den biljetter kostade typ 240 USD for tva sa vi har lite lite mera deg att glida pa i bali.

Det ar sa planerna ser ut, nu ska jag bada och ata natt! Skriv garna kommentarer eller beratta om natt som hant hemma.. pussar Nicke

tisdag 3 februari 2009

Vang Vieng onsdag den 4e februari. Om tva timmar gar bussen till Vientiane och Sara och jag har precis druckit kaffe och atit french toast och omelette. Forhoppningsvis gar denna resa battre an vara tdigare i Laos, inte bara for att den har resan bara ar pa tre timar utan aven for at nu far dom fan ge sig. Inte bara fick buss-skrallet punka forra resan utan vi var aven tvugna att stanna hogst uppe pa ett berg for att byta ut ett lackande filter. Resorna har ar otroliga, det ar nastan sa man har med sig ett par extra skosnoren nar man ar ute och gar.
Men allt ont at sido, Loas ar grymt! visst vi saknar bada tva kanslan av att vara vid havet men maten, manniskorna och de spettsiga mossgrona bergen som sticker upp ur marken ar otroliga. Vang Vieng ar en ganska somnig stad med mycket tvhak och det kanns inte som staden vaknar forrens solen gar ner, tyvar ar laoianerna hart hallna och allt stanger vid 11 tiden vilket gor dagen ungefar 6 timmar lang vilket i sin tur gor att det ar mycket blekfeta engelseman som trivs har.

Det gar en flod ratt igenom staden, floden stracker sig over nastan hela laos och ar mellan 15 meter bred och upp till nagra hundra, vi vet, for vi har provat natt som kallas for tubing. Tubing ar ungefar som det later, fast inte alls. Man satter sig i en gammal uppblast traktorslang och flyter ner till staden i ca 3 timmar. D.v.s. 3 timmar om man inte stannar pa en av det 30 barerna pa vagen som bara kan beskrivas som Spring Break i Cajun, Vilda Vanadis moter "farval las vegas" och "Waterworld" om Kevin Costner var cool. 5 timmar senare ar man valdigt blot, valdigt trott och valdigt kall. Dock valdigt glad och vi 5 Svenskar som tubade ihop bestammer oss for att "tuba" flera ganger. Det blir dock bara den enda gangen.

Istalletfor att tuba nogot mer hyr vi hojjar och borjar cykla bland akrarna pa landsbyggden, malet ar en viss bla lagoon dar man tyligen ska kuna bada och simma i grottor. Nar vi startar stor solen i zenit och den blir sjukt varmt och dammigt efter halva vagen. Vi bestammer oss for att ta en detour och det var nog det basta valet vi gjort i Laos, inte bara for att vi hittade vi en liten pol i klippan med kristallklart vatten att bada i utan vi lyckas aven fa en guidad tur ratt in i berget. Det ar kvavt, det ar trangt det ar stora spindlar med lysande ogon pa marken och det kanns lika sakert som nar man var 12 och byggde koja i skogen,. Vi alla far lana pannlampor och efter en bra stund kanner jag natt som sticker pa armen. Jag antar att det ar ett bett som vanligt och reagerar inte forens guiden sager at mig att inte vicka pa mitt stora batteri jag har i ett litet band runt armen. Det visar sig att det ar batterisyra som rinner ut pa underamen. Har kryper, klattrar, alar och halkar vi runt mitt i berget och den enda ljuskallan rinner ut pa mig. Tva sekunder senare star jag med en tandare i handen, guiden har mitt batteri och vi sladdar ut valdigt kvickt. Vi hittar senare pa dagen den bla lagunen och badar tills solen gar ner.

Nu ska vi tillbaka till hotellet och checka ut. Ja just det, det var militar propaganda festival har vilket gjorde att militaren var elakare an vanligt. Detta gjorde att vi fick se manga matvagnar utan tillstand bli bortforslade och manga radda invanare fa skall av juntan. Det verkar dock som Laos manniskorna accepterar sitt ode, Laos ar ju tragiskt nog kant for att vara varldens mest bombade land.

Skriver snart igen.. Puss och Kram Nicke och Sara

onsdag 28 januari 2009

























Sara dansar pa topp med en trummis ur ett av banden!



Jordgubben! 5 minuter innan satt vi och hade forfest backstage med honom!
Javligt flummig kille
en rastafari


En trevlig Israel i en flagga hon precis fatt!






En Grym gitarrist i Chang Mai som alskade lock an loll helt arligt R ar inte sa svart att saga..

Resans hittills mest handelserika vecka.

29 januari 13.50 Luang Prabang, Laos.

Vart ska man borja? Vi akte pa reggaefestival , ja. Chang Mai-Pai; 13 mil- 4 timmar. Pyreenerna, Alperna slang er i vaggen. Har snackar vi akta serpentinvag upp ner upp ner upp mot burmas grans. I en lokalbuss fran typ 1922. Niclas satt och skrattade nar vi narapa tippade ner i diverse stup 2000 meter over havet. Okansliga javel. Har han dodslangtan pa riktigt eller?(puss!) Vi klarade oss tydligen anda och festivalen var magiskt.(bilder finns pa facebook.)

Fran Pai snirklade vi oss sedan tillbaka samma vag till chang mai, sov en natt for att pa mandagen rusa till bussen mot Chiang Kongh (laosgransen) da vart visa aterigen var pa vag ut. 10 timmar senare tog vi den lilla ekan over mekongfloden till Laos. Fantastiskt! En skon nattsomn i gransbyn Huay Xai, sedan upp tidigt for att hinna fa bra platser pa slow boaten till Luang Prabang. Vi var dar nio, pa turisttantens inradan. Baten kulle gatt 11. Vi ar ganska trotta. Men man aker aldrig nagonstans i det har landet utan att fylla varje sate och varje liten golvplanka. Vi kommer sa ivag vid ett. Ingen fara tanker vi, det ar deras problem hur vi ska hinna till Pat Beng till sex (stad pa vagen vi skulle overnatta i for att sedan aka 8 nasta morgon och vara framme i luang klockan sex.) Man kan namligen inte aka i morker for da ser man inte klipporna. Sa tuffar vi fram pa mekong, enormt vackert! Hoga berg omringar oss, sandbankar och sylvassa bergsformationer och sma fiskebyar langs med. Sa helt plotsligt reser sig kaptenen upp, vander sig om med paniken skrikandes i ogonen och springer allt han kan bakat bakat i baten! Folk forstar forst inte, men sa ser vi stenarna! Kaaaaaaaabraaaaaaaaak sager det nar baten efter att ha snurrat i den starka strommen gar pa grund pa den taggiga landkanten. Ut ur baten!! skriker nagon. 60 pers ar av baten snabbare an du hinner saga Lost. Sen startar ett led att slanga ut vaskorna medan nagon annan forsoker se hur illa det ser ut. Jag dricker lite vatten, sittandes pa strandkanten, och fnissar hysteriskt at Det Manliga Beteendet. Flockandes, diskuterandes, kliandes i huvudet, bultandes pa brostet, vem ska ta ledarrollen?! Fotograferar hejvilt nar de far visa sig starka och till slut lyckas knuffa ut baten pa vattnet igen. Men rodret ar paj, det ar inget att gora. Vi vantar och ingen vet riktigt pa vad eller hur lange eftersom ingen i Laos forstar engelska och ingen av oss pratar flytande Lao. Till slut efter tva timmar dyker en ny bat upp. Men nu ar klockan redan sex, solen gar strax ner och det ar fyra timmar till Pat Beng, den narmsta staden. Sa de kor oss tio minuter bort till en liten liten by dar vi erbjuds lite mat desto mer ol, laowhiskey (lao-lao) och diverse hemodlade orter innan vi till slut somnar pa batdacket med en sjal som tacke och smutstvatt som kudde. Sover (!) som stockar till sju nasta morgon da var gamla bat mirakulost lagad kommer och hamtar upp oss. Anlander i Luang Prabang 11 timmar senare. Alive and smiling. Natten spenderades pa ett lite fort dyrt guesthouse, ar det nagon som har nagra invandningar?! =) Nu har jag suttit har en timme typ och skrivit och resten av dan ska vi bara strosa och ata mat. Luang Prabang ar for ovrigt en makalos vacker stad mycket "tack vare" att fransoserna tyckte de hade all ratt till landet fram till for typ 40 ar sedan. Kolonialhus och smagrander moter maktiga tempel. Vill aven passa pa att tacka francofonerna for de goda baguetterna som man vill ata morgon middag kvall.!


Forresten sa gar Nickepickes telefonabonnemang ut i manadsskiftet (lyckost!) Darfor kan ingen na honom pa det numret langre, och rakningen ar betald. Vi kommer lagga upp fler bilder pa facebook (sa familjen Vesters nu ar det dags!) och skaffa kontantkort i australien (dvs typ om hundra ar..) mitt nummer fungerar jamt sa skicka sms om det ar viktigt.

Puss pa er darhemma!!!!

torsdag 22 januari 2009

Vi trekkar lite senare...


..var i chang mai tog en ol o laste tidningen. Sag en annons och tog en latsasbuss dagen efter till en liten hittepaby i bergen vid gransen mot burma. har ar det roskilde aret om och i helgen ar arliga reggaefestival. Fortsattning foljer!

söndag 18 januari 2009

Bangkok

... Efter vi korsade ingenmansland in till den valbargade Svenska koloni hande foljande saker: Saras mage slutade fungera, Niclas poolbadande borjade fungera och Agnetas myggbett borjade koagulera. Jag namde inte det men min kara faster med man hade intagit Mae Phim stugan efter vi akt. Nu ar jag iallafall i Siam square och Sara satter sin frisyr i handerna pa natt popsnore pa natt poppigt thaipophak. I Bangkok.  Ska upp till chang mai sen, om nan dag nar smogen och hetsen gjort sitt. 

Ha det sjukt bra dar hemma! Niclas 

lördag 10 januari 2009

Angkor What?
















Kambodja

Den 2 Januari 2009. Vackarklockan ringer, aningens for tidigt, som tur ar har vi packat ihop vara liv i tva relativt stora ryggor. Det enda som behovs goras nu ar att torka morgongruset ur ogonen, slanga i sig tva koppar svart och satta sig pa en buss i sisadar 12 timmar. Bussen ar sen som alltid och nar den slirar in pa grusplanen framfor hotellet tanker vi att det ska bli jakligt skont att lamna Thailand och se nat annat an strand. Ut hoppar en galen och stressad busschaffis med ciggmarke i ansiktetet. De 9 likbleka ansikten som pustar ut i bussen tyder pa att han kort som en dare och senare far vi hora att han klippt en hund i en bresladd som direkt plockad ur "TFTF tokio Drifting"

Resten av resan forsatter ungefar i samma stil, Sladd i nerforsbacke, Installda bussar, Dyra visum och mysteriskt daliga vagar. Ett rykte sager att nagon rik pa ett visst flygbolag betalar en viss summa till en viss uppsatt Khmer for att vagbygget till Siam Riep ska dra ut pa tiden. Detta ar inget rykte. Jag har sett finare vagar i colin 4.

Khmererna ar ett valdigt trevligt men fattigt folk. det ar ingen ovanlighet att gatubarnen fragar om dom far ata upp den portion av ris man inte sjalv orkar trycka i sig. sjalvklart far de det. Samtidigt kan man prata med dem om hur de har det, for det ar faktist barnen i Kambodja, de som ar uppvaxta med turister runt sig som pratar bast engelska. Vi traffade en bokforsaljerska runt templen i Ankor wat som pratade nast intill flytande, hon var tretton och hade inte gatt en dag i skola. Hon sa till Sara att hon skulle kopa nan liten staty till sina kompisar, Sara svarar att hon inte har nagra, Vet du varfor sa tjejen. Nej sager sara, For att du inte koper nat till dom, darfor har du inga kompisar. Vi skrattar sa vi grater,.

Angkor Wat ar for ovrigt bland det haftigaste vi upplevt, inte bara for att det borjade byggas ar 800 utan for att det ar gigantiskt, magiskt och pa vissa stallen orort. Trad 3-4 meter tjocka vaxer direkt pa murarna och paminner mest om en sadan dar stor vaxtatande dinosaurie. Det ar inte sa konstigt att det spelat in Tomb Rider har sager vi medans jag far i uppgift att fota tjocka turister med deras kamera framfor nanting man maste se for att forsta. De sager att det tar minst tre dagar att se hela Angkor wat, vi klippte 5 tempel pa en dag. Det fick racka tankte vi, i slutet av dagen ar en staty av ett lejon som formodligen tog flera manader att tillverka bara en sten. Det 40 tusen kamrorna med matchande Japansk agare bidrar inte mindre till min langtan att bara satta mig i en hangmatta och bestalla en 0.50$ draught.

Pa den helvetesresan jag namnde innan traffade vi ett gang glada manniskor. Vi blev faktist valdigt bra vanner, jag antar att det blir sa nar man gar igenom nagot traumatiskt tillsammans. Vi tva, Ben och Andre fran australien och Caroline fran staterna bestammde iallafall oss en dag for att ta en cykeltur ner till sjon i Siam Riep. Det ar en tva timmar pa cykel ungefar. Hela vagen och framfor allt sista utgors av bathus som sitter ihop, som en stad. Folket som bor har ar fiskare, vissa bor vid vattnet och vissa bor en bit ut i vattnet i ett litet sammhalle vi turister kallar "floating village".
Klassiskt "roda korset" reklam. Du har ditt nakna morkhyade barn, det ar flugor overallt, skarpladdade arga poliser vid en grans och fem javligt vita personer pa cykel. okej,. nastan roda korset. Efter lite prutning far vi allafall en guidad tur till floating village. Guiden som ar ungefar i var alder berattar att byns befolkning utgors av Khmerer, Vietnameser och muslimer. Samtliga bor dar pa grund av att de inte har rad att kopa land, men helt arligt verkar det ganska mysigt. Det enda som ar jobbigt ar skillnaden mellan torrperiod och regnperiod. Skillnaden ar cirka 6 meter. Detta medfor da att byn pa dess ca 5000 invanare maste flytta langre och langre ut for att senare flytta tillbaka nar det brojar regna. Jag kanner mig ganska javlig nar jag fotar precis som jag ar pa zoo men den magkanslan forsvinner snabbt nar guiden vill att vi ska betala 20$ for 5 kollegieblock for att ge till skolbarnen. Ideen ar fantastisk i sig men att de tar ett overpris sa barnen far mindre bocker for samma pengar gor att vi alla mar lite daligt. Guiden blir ganska arg nar vi vagrar, men sa ar det i Cambodja. Vi skanker senare pengar till Barnhemmet.

Det enda jag har att saga om huvudstaden Phnenon Phen ar ak inte dit..

Jag och Sara sitter nu i Shinoukville i sodra Kambodja, vi solar och badar lite innan vi sticker tillbaka till Thailand for att hamta lite grejer och ladda infor en trekking i Chang mai. Skanker en extra tanke pa min alskade hund Tejla som gick bort for nagra veckor sedan.

Karlek och Sol

ps. Uppdateringen pa den har bloggen kan ske oftare men det kan ocksa ske kortare. ds