tisdag 3 februari 2009

Vang Vieng onsdag den 4e februari. Om tva timmar gar bussen till Vientiane och Sara och jag har precis druckit kaffe och atit french toast och omelette. Forhoppningsvis gar denna resa battre an vara tdigare i Laos, inte bara for att den har resan bara ar pa tre timar utan aven for at nu far dom fan ge sig. Inte bara fick buss-skrallet punka forra resan utan vi var aven tvugna att stanna hogst uppe pa ett berg for att byta ut ett lackande filter. Resorna har ar otroliga, det ar nastan sa man har med sig ett par extra skosnoren nar man ar ute och gar.
Men allt ont at sido, Loas ar grymt! visst vi saknar bada tva kanslan av att vara vid havet men maten, manniskorna och de spettsiga mossgrona bergen som sticker upp ur marken ar otroliga. Vang Vieng ar en ganska somnig stad med mycket tvhak och det kanns inte som staden vaknar forrens solen gar ner, tyvar ar laoianerna hart hallna och allt stanger vid 11 tiden vilket gor dagen ungefar 6 timmar lang vilket i sin tur gor att det ar mycket blekfeta engelseman som trivs har.

Det gar en flod ratt igenom staden, floden stracker sig over nastan hela laos och ar mellan 15 meter bred och upp till nagra hundra, vi vet, for vi har provat natt som kallas for tubing. Tubing ar ungefar som det later, fast inte alls. Man satter sig i en gammal uppblast traktorslang och flyter ner till staden i ca 3 timmar. D.v.s. 3 timmar om man inte stannar pa en av det 30 barerna pa vagen som bara kan beskrivas som Spring Break i Cajun, Vilda Vanadis moter "farval las vegas" och "Waterworld" om Kevin Costner var cool. 5 timmar senare ar man valdigt blot, valdigt trott och valdigt kall. Dock valdigt glad och vi 5 Svenskar som tubade ihop bestammer oss for att "tuba" flera ganger. Det blir dock bara den enda gangen.

Istalletfor att tuba nogot mer hyr vi hojjar och borjar cykla bland akrarna pa landsbyggden, malet ar en viss bla lagoon dar man tyligen ska kuna bada och simma i grottor. Nar vi startar stor solen i zenit och den blir sjukt varmt och dammigt efter halva vagen. Vi bestammer oss for att ta en detour och det var nog det basta valet vi gjort i Laos, inte bara for att vi hittade vi en liten pol i klippan med kristallklart vatten att bada i utan vi lyckas aven fa en guidad tur ratt in i berget. Det ar kvavt, det ar trangt det ar stora spindlar med lysande ogon pa marken och det kanns lika sakert som nar man var 12 och byggde koja i skogen,. Vi alla far lana pannlampor och efter en bra stund kanner jag natt som sticker pa armen. Jag antar att det ar ett bett som vanligt och reagerar inte forens guiden sager at mig att inte vicka pa mitt stora batteri jag har i ett litet band runt armen. Det visar sig att det ar batterisyra som rinner ut pa underamen. Har kryper, klattrar, alar och halkar vi runt mitt i berget och den enda ljuskallan rinner ut pa mig. Tva sekunder senare star jag med en tandare i handen, guiden har mitt batteri och vi sladdar ut valdigt kvickt. Vi hittar senare pa dagen den bla lagunen och badar tills solen gar ner.

Nu ska vi tillbaka till hotellet och checka ut. Ja just det, det var militar propaganda festival har vilket gjorde att militaren var elakare an vanligt. Detta gjorde att vi fick se manga matvagnar utan tillstand bli bortforslade och manga radda invanare fa skall av juntan. Det verkar dock som Laos manniskorna accepterar sitt ode, Laos ar ju tragiskt nog kant for att vara varldens mest bombade land.

Skriver snart igen.. Puss och Kram Nicke och Sara

Inga kommentarer: