Resans hittills mest handelserika vecka.

29 januari 13.50 Luang Prabang, Laos.

Vart ska man borja? Vi akte pa reggaefestival , ja. Chang Mai-Pai; 13 mil- 4 timmar. Pyreenerna, Alperna slang er i vaggen. Har snackar vi akta serpentinvag upp ner upp ner upp mot burmas grans. I en lokalbuss fran typ 1922. Niclas satt och skrattade nar vi narapa tippade ner i diverse stup 2000 meter over havet. Okansliga javel. Har han dodslangtan pa riktigt eller?(puss!) Vi klarade oss tydligen anda och festivalen var magiskt.(bilder finns pa facebook.)

Fran Pai snirklade vi oss sedan tillbaka samma vag till chang mai, sov en natt for att pa mandagen rusa till bussen mot Chiang Kongh (laosgransen) da vart visa aterigen var pa vag ut. 10 timmar senare tog vi den lilla ekan over mekongfloden till Laos. Fantastiskt! En skon nattsomn i gransbyn Huay Xai, sedan upp tidigt for att hinna fa bra platser pa slow boaten till Luang Prabang. Vi var dar nio, pa turisttantens inradan. Baten kulle gatt 11. Vi ar ganska trotta. Men man aker aldrig nagonstans i det har landet utan att fylla varje sate och varje liten golvplanka. Vi kommer sa ivag vid ett. Ingen fara tanker vi, det ar deras problem hur vi ska hinna till Pat Beng till sex (stad pa vagen vi skulle overnatta i for att sedan aka 8 nasta morgon och vara framme i luang klockan sex.) Man kan namligen inte aka i morker for da ser man inte klipporna. Sa tuffar vi fram pa mekong, enormt vackert! Hoga berg omringar oss, sandbankar och sylvassa bergsformationer och sma fiskebyar langs med. Sa helt plotsligt reser sig kaptenen upp, vander sig om med paniken skrikandes i ogonen och springer allt han kan bakat bakat i baten! Folk forstar forst inte, men sa ser vi stenarna! Kaaaaaaaabraaaaaaaaak sager det nar baten efter att ha snurrat i den starka strommen gar pa grund pa den taggiga landkanten. Ut ur baten!! skriker nagon. 60 pers ar av baten snabbare an du hinner saga Lost. Sen startar ett led att slanga ut vaskorna medan nagon annan forsoker se hur illa det ser ut. Jag dricker lite vatten, sittandes pa strandkanten, och fnissar hysteriskt at Det Manliga Beteendet. Flockandes, diskuterandes, kliandes i huvudet, bultandes pa brostet, vem ska ta ledarrollen?! Fotograferar hejvilt nar de far visa sig starka och till slut lyckas knuffa ut baten pa vattnet igen. Men rodret ar paj, det ar inget att gora. Vi vantar och ingen vet riktigt pa vad eller hur lange eftersom ingen i Laos forstar engelska och ingen av oss pratar flytande Lao. Till slut efter tva timmar dyker en ny bat upp. Men nu ar klockan redan sex, solen gar strax ner och det ar fyra timmar till Pat Beng, den narmsta staden. Sa de kor oss tio minuter bort till en liten liten by dar vi erbjuds lite mat desto mer ol, laowhiskey (lao-lao) och diverse hemodlade orter innan vi till slut somnar pa batdacket med en sjal som tacke och smutstvatt som kudde. Sover (!) som stockar till sju nasta morgon da var gamla bat mirakulost lagad kommer och hamtar upp oss. Anlander i Luang Prabang 11 timmar senare. Alive and smiling. Natten spenderades pa ett lite fort dyrt guesthouse, ar det nagon som har nagra invandningar?! =) Nu har jag suttit har en timme typ och skrivit och resten av dan ska vi bara strosa och ata mat. Luang Prabang ar for ovrigt en makalos vacker stad mycket "tack vare" att fransoserna tyckte de hade all ratt till landet fram till for typ 40 ar sedan. Kolonialhus och smagrander moter maktiga tempel. Vill aven passa pa att tacka francofonerna for de goda baguetterna som man vill ata morgon middag kvall.!


Forresten sa gar Nickepickes telefonabonnemang ut i manadsskiftet (lyckost!) Darfor kan ingen na honom pa det numret langre, och rakningen ar betald. Vi kommer lagga upp fler bilder pa facebook (sa familjen Vesters nu ar det dags!) och skaffa kontantkort i australien (dvs typ om hundra ar..) mitt nummer fungerar jamt sa skicka sms om det ar viktigt.

Puss pa er darhemma!!!!